Hövding Svarte-Sigge.

 
Hej!
Igår var vi i Olsbenning en berg mans byggd, En jätte charmig liten by, Olsbenning är beläget i den norra delen av Västmanlands län, i Norbergs kommun. vi parkerar bilen och går ur den.
Olsbenning fanns på redan 1100-talet en hyttplats. Arkeologiska fynd visar att järn då framställdes här i en masugn. Olika masugnar har sedan varit i bruk ända till 1874.

Järnet tillverkades av bergsbrukande bönder. Läget vid ån gav vattenkraft till hyttan och intill den byggde bergsmännen sina gårdar.

I byn ligger idag fem gårdar samlade. Gårdarna har stora
mangårdsbyggnader uppförda under 1800-talet.

Byns mangårdsbyggnader är tydliga och välbevarade exempel på de välbärgade
bergsmännens byggnadskonst. Landskapet är öppet med sammanhängande
åkermark runt om bebyggelsen. Jordbruket gav viktiga inkomster vid sidan om
bergsbruket, i synnerhet då bergsbruket började minska i betydelse i slutet av 1800-talet. 
Inte så långt ifrån så ser jag en man med att mocka i sitt stall.
Jag blir nyfiken och går dit. Jag älskar hästar och det är kul att fota dem.
 Det är trevligt att vara tillsammans med hästar dom ger en kraft som är svår att säga direkt vad det är men något gott är det.
och är har dom sin vakt och beskyddare.
En ståtlig hund!
Det var en trevlig stund med både hästarna och deras vän.
 
Vi åker vidare till Högforsbruk.
Namnet Högfors är gammalt och har troligen sitt ursprung i att Norbergsån här bildar höga fall, vars vattenkraft sedan medeltiden utnyttjats för järnframställning. År 1464 omnämns Högfors första gången i skriftliga handlingar. Då var det riddaren och häradshövdingen Svarte Sigge Jönsson som ägde hyttan. En smältugn omtalas i Högfors även 1539 och 1545 anlades en stångjärnshammare som var en av Sveriges största.
 
 
De sista masugnarana byggdes 1915-16 och lades ned 1953. Som mest var omkring 250 personer sysselsatta vid bruket. Kvar idag finns en ruin med de båda höga tegelpiporna av rött tegel sammanhållna av kraftiga järnband och järnbeslag samt slaggstensmurarna.
Vi busar av rejält!
Det står ett par kistor inne i ruinen det ser ut att vara egengjorda.
Jag känner att jag måste prova en. Det är tyg på insidan så någon har lagt ner möda på dessa och målat dem har någon gjort med svarta ,med ett vitt kors, Men nu ska jag testa en.
 
 
Bra längd men jag villa ha mera stoppning i min Haha!
Efter det att vi jagat varandra så slår vi oss ner och hämtar andan en stund.
 
Jag ser en enorm slaggsten
Visst är den vacker?
 
Det var kul att busa i ruinen.
Vi tar bilen ock kör mot Fagersta.
I april 1927 bildades Västanfors hembygds- och fornminnesförening och fick då 30 män och 7 kvinnor som medlemmar.
Föremålsinsamlingen tog fart och man fick en gammal gård i Aspbenning utanför Fagersta av Fagersta bruk. Föreningen hade snart 200 medlemmar, man forskade i traktens historia och fortsatte samla föremål. "Fantastiskt"
Man märker att Aston vittrar något. Han har rätt som vanligt
Han är rätt så bra att söka men när han ser dem så innan man fått fram kameran så har dom sprungit sin väg.
Tack för oss för denna dag!
Men vi ses snar igen!
Hej så länge!
 
 
 
 
 
2
Per Georgsson

Tackar, fin liten by Olsbenning ///trevligt lektyr innan kvälls gången///Pelle Georgsson

Svar: Vad kul att höra! Hade bäst :D
Steve

kort

Gillar "bergsmänsgårdarna" tycker de ser ut som mindre herrgårdar och det var väl det de skulle efterlikna =) Min kommun är den herrgårdstätaste, och det var alla bruken som gav rikedomen.