Länna bruk.

 
 
 
På lördagsförmiddagen tog vi bilen och körde till Strängnäs vår färd började från Norberg och mot Eskilstuna och sedan till Strängnäs.  Vi ska göra ett besök vid Länna bruk som är en ort och tidigare järnbruk.
Länna bruk grundades år 1644 då industrimannen Henrik Lohe anlade en stångjärnshammare.
En stångjärnshammare är en äldre typ av smideshammareofta vattendriven, som användes för utsmidning av välljärn till stångjärn.De få fortfarande existerande och i drift varande hammarsmedjorna drivs övervägande elektriskt.
Henrik Lohe, född 1594 i Jever, Niedersachsen, Tyskland, död omkring 1666, var en svensk brukspatron, borgare i Stockholm och affärsman. Lohe flyttade till Sverige under 1620-talet och byggde med tiden en ansenlig förmögenhet inom främst järnhanteringens område men anlade också ett sockerbruk i Stockholm och var ägare av många fartyg. Henrik Lohe anlade en stångjärnshammare vid Byringe i Länna socken med tillstånd från Drottning Kristina
 
Sedan 1929 ägs Länna Bruk av familjen von Stockenström och nuvarande ägare är fjärden generationen.
Länna Bruk har en vacker och omväxlande byggnation. De skötta "parklandskapen" med gamla träd, åsar, betesmarker, äldre och nyare ekonomibyggnader, gamla skolan, f.d. affären, bruksgården, den välproportionerade herrgården, 1700- tals magasinen, jordkällare,  gamla svin- och hönshus.
Allt blandat men satta på sina platser ger hela området en säregen prägel.
Länna Bruk har en underbar omgivande natur, sjöar, åsar, skogar.
Vi tar oss en lång och skön promenad runt Mörtsjön
Länna bruk lade ner sin verksamhet 1853. Sedan 1861 ägs hela egendomen utav familjen von Stockenström. Idag finns endast en kvarnbyggnad och några stenfundament kvar från bruksverksamheten förutom herrgården som är väl bevarad sedan den färdigställdes under 1780-talet. 
En helt fantastisk dag men nu hinner vi inte mer för idag. Trevligt att du följde med oss idag!
Vi ses snart!
Hej så länge!
 
 
1600-tal - Aston - Strängnäs - bruk - bruksmiljö - bruksort - drottning - drottning kristina - historia - hund - hundar - järn - järnbruk - smedja - steve - stevesblogg.se

Jätturnsgrottan!

Hej!
Igår så tog Aston och jag bilen och körde mot Smedjebacken.
I Smedjebackens kommun ligger det vackra naturreservatet Jätturn och det är dit vi ska.
 Vid naturreservatet så finner man vandringsleder. Liten kalkstensgrotta som man kan ro till, i lånad eka som finns vid sjökanten precis vid grillplatsen och kolarkojan.
 
Under 1700-talet fanns här tre kalkstensgrottor, men endast en kan besökas. Enligt sägnen ska Engelbrekt, Sten Sture den d ä och Drottning Kristina ha besökt grottan och det ska även jag och Aston göra.
 
Jag hade en vägbeskrivning till grottan som vi följde, som lyd: den gamla parkeringen och ingången längs riksväg 50 är avstängd. Åk istället via Pollackssund - Stora Bråfall, antingen via Ulfshyttan eller Smedjebacken. Från parkeringen är det ca 2,5 km till sjön Jätturn.
 
Vi parkerar bilen och följer stigen som tar oss in i den djupa skogen.
Jätturn omfattar skog, ängar och myrar runt tre sjöar; Jätturn, Vitturn och Sävsjön.  
Det var alldeles tyst i skogen du vet så där skönt tyst som det är i en skog.
Fjärilarna cirkulerade runt oss, det var som om dom följde efter oss, jag kunde inte motstå att fota dem.
Dom är så fina med alla sina färger. Vi går vidare på färden mot grottan.
  I reservatets norra del, sydväst om Sävsjön, ligger lämningar efter Lilla Bråfall. Torpet togs upp 1650 och brann ner till grunden 1934.
 
Vi fortsätter att vandra. Vi går uppför och nerför och vi går och går och jag inser att vi har gått fel, vi kommer bara allt längre in i den djupa skogen.
Vi hade plockat kantareller som fanns i överskott efter sidorna så vi glömde helt bort tiden och därför så gick vi så fel, det fanns så mycket kantareller så vi till och med lämnade kvar.
Nu får vi koncentrera oss och hitta till grottan som är vårt mål.
Det är bara att vända och gå tillbaka. Vi hade verkligen gått långt och tillslut så kommer vi fram till en informationsskylt som vi tidigare hade gått förbi i vårt blindo.
Det fanns en karta på informationsskylten över naturreservatet där grottan var utmärkt.
Nu var det bara att följa vägen som leder oss till grottan.
 
Det blir mycket lerig terräng så ett tips är att ta med sig stövlar. Äntligen så kommer vi fram till grillplatsen och ser grottan ,vilken fröjd!
 Vi sätter oss ner och vilar och njuter av vad vi ser.
Det finns en eldstad och en kolarkoja som går att få sin vila i, och i sjökanten så finns det två ekor som man kan låna.
 
Nu är det dags att ro över till grottan. Aston vill inte hoppa i ekan så han får vänta på mig.
Jag börjar att ro över till grottan, det är så vackert här, man blir alldeles lugn och fridfull.
På grottans väggar finns ristningar av initialer, varav de äldsta är från 1600-talet. Jätturngrottan är en av vårt lands äldsta natursevärdigheter.
Grottan är inte stor men ger i alla fall en mäktig känsla att glida in i grottan. Ljuset som kommer in ger en varm härlig mystisk känsla.
Jag sitter i ekan och kollar på alla namnen en bra stund, tillslut så skäller Aston till och jag får ro tillbaka.
Det har vart en bra dag här i Jätturns reservat mycket skog och så blev det mycket kantareller och så  hittade vi grottan tillslut. Nu är det dags att gå tillbaka till bilen.
Vi ses snart igen hej så länge! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

                               

1600-tal - Aston - brann - bråfall - fjäril - fjärilar - fota - grillplats - grotta - historia - jätturn - jätturnsgrottan - kalkstensgrotta - kantareller - mystiskt - skog - smedjebacken - steve - stevekanalen - sävsjön - terräng - torp - utflyktsmål - äventyr - överskott

Tombo gruvorna!

 
 
Hej!
Jag och Aston gjorde en expedition till Tombo isgruvor.
          Malm bröts från denna gruva från 1600-talet fram till 1918. Speciellt intressant med denna gruva är ett av dagbrotten som har isbildning hela året.
 
Redan på 1600 talet bröts malm på det s.k. Tolvsbofältet. Malmen var känd för sin goda kvalitet och de flesta masugnar inom Söderbärke socken nyttjade Tombo malmen. Tombo gruvor var en av de få gruvor som hade hästvandring. Med hästdrivna vindspel pumpade man upp grundvattnet. Uppgiften var mycket arbetskrävande och därför måste flera hyttlag deltaga med sina hästar.
       Särskilt intressant är gruva nr 8, den s.k. isgruvan. Gruvöppningen ligger i en sluttning och är väl synlig genom de bastanta timmerstockarna som stöttar den överskjutande berghyllan. Man kan gå in i gruvan och där ligger isen kvar, även under sommarmånaderna.
   Detta fenomen förklaras av att gruvan är så grund att jordens värme ej räcker till för att smälta den is som bildas under vinterhalvåret.    Taket inne i gruvan är svärtat och öppningen mjukt rundad. Man upplever någonting av Bergakungens sal här inne.
   Isen sprider kyla, de gröna lavarna och det ständiga vatten-droppandet ger en sällsam stämning åt bergrummet.

         Vi tog bilen och körde mot vårt mål  väl framme så parkerade vi bilen  och så fick vi vandra en lång stund igenom skogen som var knäpptyst.

 Jag har yxa med mig om det skulle bli svårt att komma fram
 Jag och Aston har vart här förut men på vintern med snö som gick ovanför knäna då var det kämpigt att ta sig mot målet.
 Skogen är så tyst så det känns spännande att promenera .ibland så hör man höken som hoar.
 Tillslut så når vi ett hinder det finns många hinder på färden.
 Vi ser en stor öppning, man undra vad som bor där.
 
Ännu ett hinder, jag hugger bort en del av grenarna så det går att gå under så att man inte fastnar i någon gren.
Nu börjar man se en del av alla gruvor som finns här men det är en gruva speciellt som lockar oss.
 
Vi går vidare mot vårt mål.
Vi kommer fram till ett vattenfyllt gruvhål och vattnet är alldeles svart av dessa gossar och töser.
Efter det vi kollat på dom hundratals simmande grodyngel så var det dags att gå vidare.
Tillslut så kommer vi fram till vårt mål
Det var häftigt att se all den grönska som fanns runt omkring, den hade nästan täckt ingången.
 
Vem älskar kyla och snö om inte Aston
Vi satt oss ner och tog igen oss och då fick jag syn på en skylt som lydde Rökhålet.
Vi blev ju naturligtvis nyfikna.
 

Det var en härlig färg där nere i rökhålet.
Det var kul att besöka isgruvan spännande skog runt omkring en.
 Vi följer pilens riktning mot staffas.
och då får vi syn på stora flugsvampar trodde vi men det visade sig vara en sten men det var ingen målad sten utan mineralerna i stenen som gör det.
Roliga att se på dom var det i alla fall.
 
Vi bussade lite och Aston behöver springa av sig så det är bara att hänga på med ett skadat vänsterknä så gott det går
 
Det har vart en kanon dag! Vi ses snart hej så länge!
 
 
 
 
 

    

      

1600-tal - Aston - berg - bergakungens sal - bergrum - bergrummet - bergskungar - expedition - grotta - gruva - gruvor - historia - hund - hyttlag - ingången - isgruva - knäpptyst - körde - lavarna - lång - mjukt - parkerade - skogen - steve - steves.blogg.se - stockar - stund - timmer - utflyktsmål - utforska - vandra - vandraren - äventyr
2