Håksberg!

Hej!
Igår på förmidagen så följde vi väg 56, omkring fem kilometer norr om Ludvika så kommer man till Håksberg.
Orten är uppbyggd kring gruvverksamheten som varade från början av 1700-talet fram till 1979.
Från 1700-talets början och ett par hundra år framåt bröts järnmalm i ett stort gruvområde i Håksberg.
Driften av Håksbergs gruvor präglades av perioder med intensiv verksamhet och flera totalstopp.
 Vi kommer in i Håksberg det första tydliga spår av gruvdriften är det gigantiska Anrikningsverk som man ser från kilometers avstånd.
Anrikningsverket använts till att separera olika ämnen i en blandning eller lösning för att öka koncentrationen av ett specifikt ämne. 
Efter gruvans nedläggning 1979 har de flesta byggnader fått stå kvar och gruvområdets industriella karaktär har i stort bibehållits. Utrustningen i anrikningsverket är till stor del demonterad och själva byggnaden är i dåligt skick. 1950 lät man bygga om anrikningsverket.
Ovan bild så ser du Gruvlaven och centralschaktet
Gruvlaven från 1918 är den äldsta i sitt slag i Sverige som är byggd i betong.
 Håksbergs gruvor hörde under andra världskriget till Tyskgruvorna.
 Malmen exporterades huvudsakligen till Ruhrområdet och användes i Nazitysklands krigsindustri.
 År 1981 stängdes länspumparna och gruvan vattenfylldes upp till ett 30-tal meter under markytan.
 
Allt detta har gjort mig hungrig så vi går tillbaka till bilen och kör vidare mot Hagge som är en tätort i Smedjebackens kommun, belägen vid sjön Haggen.
Det finns en liten stuga bredvid sjön som vi kan låna, för till lagning av lunch.
Det finns en kamin inne i stugan och det passar mig perfekt.
Jag gör upp en eld och inväntar på att stekpannan ska bli varm.
stekpannan är varm så jag lägger i några bamsingar till mig och hundarna.
Det är skönt att vi kan vara inne i stugan och göra mat för det blåser kalt ute och vi är kalla så det är skönt med lite stugvärme.
 Vi känner oss nöjda och mätta så vi tar och beger oss vidare.
Vi är inte långt ifrån Söderbärke och jag har länge velat besöka dess kyrka.
Den nuvarande kyrka med början från 1729 uppfördes på samma plats som den gamla från 1300-tal som återfinns delar i tornet i den nuvarande kyrkan.
  Det finns också ett mindre antal inventarier bevarade härifrån, däribland en dopfunt i gotländsk sandsten från sent 1200-tal, en bibel från 1618, ett epitafium över bruksarrendatorn Reinhold Tersmeden från 1699 och en uppsättning nattvardssilver från 1708.
Kyrkan drabbades av att de nyresta takstolarna blåste ner under en storm i september 1732. Kyrkan stod klar 1734.
Jag tycker det är en vacker kyrka och kyrkan har en fin orgelläktare.
Koret.
 
 
Kyrkan har också ett rejält lås vill jag lova.
Med detta sagt så får detta avsluta våran resa.
Vi tackar dig för du följde med oss idag!
Vi ses snart igen.
 Hej så länge!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1300-tal - anrikningsverk - avslutar - bamsingar - betong - blåste - byggnader - dopfunt - gamla - gruvlave - haggen - hundar - håksberg - kamin - koret - kyrka - nattvarden - nazityskland - ner - nyresta - nöjda - orgelläktare - resa - sandsten - september - silver - sjö - smedjebacken - specifikt - stekpannan - steves.blogg.se - storm - stugan - söderbärke - tyskgruvorna - tätort - under - utrustning - vi ses - ämne
1

Intrånget i Garpenberg!

Hej!
Idag på förmidagen så tog vi bilen och körde mot Garpenberg som är ett vackert landskap i Dalarnas län.
Garpenberg är en ort med aktiv gruvdrift.  Gruvbrytningen av sulfidmalm är av medeltida ursprung, och gruvan är (2016) den enda som ännu är i drift i Bergslagen.
Gruvbrytningen i området är omskriven sedan 1300-talet, men den har sannolikt pågått mycket längre än så. Från början var det järnmalm som hämtades upp ur berget. Den första källan som omtalar Garpenberg är från 1402, men malmutvinningen har hållit på mycket längre än så. Sedermera har silver, zink, bly, koppar och guld blivit viktigare produkter. Silverförekomsten i berget anses som Europas största.
När vi åker av mot Garpenberg från Långshyttevägen så stannar vi till i Sörbo. Här vid bron rinner Dalälven igenom det vackra landskapet.
Vi kör över bron och följer den branta vägen mot Garpenberg. 
 
 Efter vägen så ser jag en skylt som väcker mitt intresse och jag tar av mot vänster och följer pilens riktning.
 Vi behöver inte köra långt innan vi ser en vacker lave i trä.
Gruvdrift pågick här från 1400-talet fram till 1969. Kvar i kanten på byn står den äldre trälaven         bevarad.
 Som besökare så kan man ta del av laven och det finns en nyckel att hämta i närheten vilket vi gör.
Man har modifierat laven med en takbalkong så jag kan tänka mig att utsikten är enorm.
Intrånget är idag en by med ett tjugotal invånare, men vid gruvans mest aktiva period bodde och arbetade cirka 300 personer i samhället.
 
Jag går in i laven och Aston får vänta på mig utanför.
Nu ska jag upp på takbalkongen och njuta av utsikten.
Jag går upp för alla dom trappor som leder mig till taket och tillslut så kommer jag upp och möts av detta.
Wow vilken utsikt! man kan se flera mil över landskapet.
 
Jag kan verkligen rekommendera ett besök hit.
Det känns som om man vill stanna här för evigt men Aston väntar på mig därnere så jag får gå ner till honom.
Vi lämnar laven för denna gång men garanterat inte det sista besöket här.
 
Vi åker vidare upp mot Garpenberg och till Garpenbers gruvkapell.
Det byggdes på 1600-talet och är idag (2016) det enda kvarvarande (ovan jord) i Sverige.
Gruvkapellet var på 1600- och 1700-talskartor omväxlande omnämnt som (kontor) och bönestuga.
Gruvkapellet är rest i timmer och två våningar hög, på en höjd mitt bland gruvlavarna.
 Så sent som på 1700-talet var det obligatoriskt att närvara vid gruvbönen. Frånvaro utan giltig orsak ledde till böter. Här skulle gruvarbetarna få höra Guds ord innan de inledde dagens arbete.
 Jag sätter kamera objektivet mot fönstret och tar lite bilder så att du får se hur det ser ut därinne.
Det man ser är altaret och bänkar. Allt är lämnat precis som det såg ut när det begav sig.
 
Vi åker vidare mot Garpenbergs gammelgård.
Bredvid skolan och kyrkan ligger denna vackra gammelgård. Här finns bland annat gruvstuga, museum, smedja, kolarkoja och malmbåtar. På midsommarafton firas traditionellt midsommarfirande.
Det har varit en fantastisk dag och vi hade tur med vädret ja en kanon dag!
Nu ska vi åka hemåt men vi ses snart igen!
 Hej så länge!
 
 
 
 
 
 
altaret - begav sig - berg - bergakungens sal - dalarna - dalälven - detta - europa - fota - gammelgården - garpenberg - gruvbrytning - gruvstuga - intrånget - kameran - landskap - lave - lämnat - midsommarfirande - möts - njuta - njuter - precis - silvergruva - skola - steve - steve.blogg.se - steveoaston - sörbo - tillslut - utanför - utsikt
1

Långgruvans sommar.

Hej!
Igår på förmiddagen så låg jag och tänkte på gruvbyn som ligger inne i skogen mellan Andersbenning  och Kärrgruvan.
Vi har varit där engång tidigare men inte sommartid så det får bli ett besök till Långgruvan.
 
Långgruvan är en gammal och ganska djup gruva. Den påbörjades som så många andra gamla gruvor som dagbrott, och stora öppna stötar finnes ännu delvis kvar, även om de kanske används som störtschakt för gråberg till fyllning under den tid igensättningsbrytning förekom.
 
Det finns bara ruiner kvar av gruvsamhället idag. Detta samhälle hade sin blomstringstid på sent 1800-tal tills i mitten på 1900-talet så mycket järnmalm har brutits i dessa gruvor.strax före första världskriget lär det ha bott närmare 400 personer här. I April 1944 inträffade ett ras som slukade 600 kvadratmeter skog och detta i kombination med hårdnande konkurrens från större fyndigheter i trakten ledde till nedläggning 1948. Den sista familjen flyttade 1958. 
 
 Vi följde pilens riktning och promenerade upp mot ruinerna det som engång vart ett fungerande gruvsamhälle.
Gruvbyn utvecklades sakta men säkert. Det byggdes en skola för barnen, även en butik har funnits.
 Vi behöver inte gå så långt innan man ser spår av det lilla samhälle som engång var så levande.
Buskar och sly hade tagit över och mossan frodades.
Vi fortsätter vår promenad.
Sedan gruvdriften lagts ner blev bostäderna använda av skogsarbetare en tid.
Vi kommer fram till en av gruvorna, den är inte vattenfylld som gruvor vanligtvis är.
 Gruvhålet måste ha vart vattenfyllt när någon dumpat sin bil och sin husvagn här.
Ja här har man inte tänkt på miljön och att det finns bilskrot av en anledning.
Det är tråkig syn för ögat och det ligger skrot lite varstans i gruvan.
Vi lämnar gruvan och fortsätter våran promenad.
Vi vände och gick uppåt och efter en stunds vandring så ser vi kvarlämnade byggnader.
Runt 1960 tar till sist ägarna (Fagersta bruk ) beslutet om att riva/bränna ned alla hus. Kvar idag står smedjan och transformatorstationen. Båda 2 mycket förfallna.
 
 
Aston jagade fjärilar så det är bara att hålla i hårt.
Aston fångar inte någon fjäril men det är roligt att jaga dom.
Vi går vidare och inte långt ifrån så får vi syn på nästa ruin.
 
 
Det ska ha funnits 35 bostäder här men det enda man kan se av dessa är grunderna.
Vi går vidare och följer vägen uppåt, vi kommer allt längre in i skogen och jag känner att det är dags att vända om men nu vet jag att skogen är djup och det passar oss när vi ska leva i skogen några dagar men det tar vi sen.
Vi går tillbaka mot bilen det har varit en trevlig förmiddag och så har vi plockat mycket blåbär och vildhallon som det finns mycket av här i skogen runt ruinerna. 
Tack och hej ,vi ses!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1800-talet - 1944 - Andersbenning - Aston - bil - blåbär - bostäder - butik - byggnader - djup - dumpat - fagersta bruk - familj - fjärilar - foto - färd - grunder - gruvby - gruvor - historia - husvagn - kärrgruvan - leva - levande - långgruvan - miljön - mossa - promenad - ruin - ruiner - skog - skola - skrot - sly - smedja - sommar - steve - steves.blogg.se - sverige - utflyktsmål - utforska - vildhallon
4